Tankar snurrar i huvudet efter att läst ett inlägg ang konstnärer.

Tankar kring vad som är normer och vad som kan vara acceptabelt. I alla yrken finns det oskrivna hiarkier som man liksom bara ska finna sig i. I konsten är det inget undantag. Jag har förstått att man inte kan kalla sig konstnär om man inte har gått fina skolor eller utbildningar. Det är inte ”rumsrent” att bara ha viljan och förmågan att skapa sådant som andra kan glädjas av.

Vem kan bestämma vad som är konst eller inte?? Är inte det alltid subjektivt??

Konst finns i alla former och behövs för alla. Det som inkom konstvärlden är något stort och fint kan av betraktaren se märkligt ut. Helt utan mening eller känsla. Är det kritiker som bestämmer vad som är konst?

Det finns så många människor i vår värld som aldrig skulle våga visa sina alster bara för att man inte är skolad, därför ej konstnär i vissa kretsar. Människor som kan skapa vackra, häftiga alster bara av egen kraft och känsla för det material man valt att använda.

Jag är glad och stolt över att jag vågar, både göra alster och kalla mig konstnär trots att jag inte gått på konstskolor.

Min själ, hjärna och glädje är min drivkraft. Att jag sedan får mycket positiva kommentarer om mina alster gör att jag växer och vill fortsätta trots att jag inte i vissa kretsar får kalla mig konstnär.

Våga, vinn

smiley